Isa bloggar

Vi kom ner till ett stralande varmt och soligt Palma i lordags. Hann t om bada i nagra timmar innan kvallen kom. Idag har det varit lite moln, regn och sol om vartannat men vi njuter anda. Helt sjukt att vi har betalat sa mycket for resor tidigare bara for att boka genom resebolag. Halva priset nu nar vi har bokat allt sjalva, och vi har en stor tvarumslagenhet med enorm balkong.

Vi ar de enda svenskarna pa hotellet vad jag vet och det kommer ett eget inlagg om alla de engelsman vi delar pool med pa eftermiddagarna...

God morgon!

Ja, idag är det en god morgon. Efter flera nätter av hostande barn fick vi inatt sova utan ett enda pip, underbart! Gustav hostar fortfarande men att natten blev lugn var guld värt så nu är jag på g!

Den senaste tiden har jag drömt så konstiga drömmar. Brukar inte lägga så stor vikt vid det men när man drömmer att man hoppar på en studsmatta samtidigt som man tittar sig i spegeln framifrån och ser sin egen jeansbeklädda rumpa, ja då börjar man ju undra..

Nu ska jag få barnen och mig klara innan vi sticker mot jobb och skola. Jag har en kort men frukatsnvärt intensiv jobbdag framför mig. I eftermiddag ska jag göra en massa ärenden, packa och försöka mig på någon sorts make-over. Ska ju trots allt iklädas bikini igen, hmm..:-)

Ja, på lördag morgon lyfter vi mot Mallorca för en vecka med sol och bad. Det blev bestämt för bara några dagar sen och rätt osäkert in i det sista. Det ska bli helt underbart att få förlänga sommaren lite och förhoppningsvis bada lite mer än vi gjorde på vår semester.

Hälsoläget har varit lite svajjigt här i veckan så vi går som på nålar och håller alla tummar och tår för att slippa sjukdomselände på semestern. Det är framför allt Gustav som hostar rätt rejält och Ellen som har varit förkyld och så sent som igår hade ont i halsen. Ja, det är inte mycket att göra men med vår historia av evighetslånga feber/halsfluss/förkylningar/hosta-perioder, blir jag både matt och lite förbannad över att vi aldrig bara kan få slappna av och se fram emot saker och ting.

Ellen har fått en hel hög med läxor som hon utan minsta gnäll betat av på två dagar så nu slipper hon packa ner dem i resväskan. Det har blivit en enorm förändring vad gäller nivån på det de lär sig nu mot i ettan. Matten är långt ifrån vad jag lärde mig som 7-8 åring och även läs- och skrivuppgifterna är på riktigt hög nivå. Det funkar bra än så länge men jag funderar lite på hur det blir framöver. Det känns som att en kopia på lärarhandledningen hade suttit fint så att man inte lär ut några stenålderskunskaper...

Nej, nu ska det packas vidare. Jag ska försöka packa som ett "proffs", dvs 5 plagg att matcha med varandra under hela veckan. Skoja bara, det är en omöjlighet för mig..ska försöka lämna åtminstone halva garderoben hemma.

Igår eftermiddag och kväll firade vi Anders födelsedag lite i efterskott. Goda hemgjorda pizzor och kladdkakemuffins med grädde och färska hallon mumsade vi på. Kul att träffa mamma och pappa två helger i rad nu när de har bott 17 mil bort sen i mars. Men nu är de hemma igen, renoveringar av hus kan ta tid..

Sent igår kväll såg jag en dokumentär med den här mannen.



"Ångrarna" är otroligt sevärd, tänkvärd och fylld med både glädje och sorg. Se den här om du har missat den tidigare.

Jag brukar inte göra reklam för saker men nu kan jag inte låta bli. På Götgatan ligger en liten, liten butik som inte är som alla andra. Den är till bredden fylld med underbara klänningar, blusar och tunikor. Ja, det finns smycken och lite annat smått och gott också men jag har bara ögon för de underbara skapelserna som hänger längs väggarna. Klänningar som för tankarna till 40-50 tal och sånt som man bara ser på film nuförtiden.

Titta och njut! Har du vägarna förbi så titta in, du lär inte ångra dig!

   
Bilder: www.frokensot.se

Ikväll har jag gjort något som nästan aldrig annars händer. Jag väckte Anders när han precis hade somnat. .....tänker kanske ni men det var något mycket viktigt jag bara var tvungen att berätta. Och himmel vilka goddag-yxskaft-svar jag fick. Det var något makalöst vad han babblade i nattmössan och jag höll sånär som på att köpa en ganska dyr grej, bara sådär, för att jag inte orkade vänta tills imorgon när han förhoppningsvis är helt vaken och hör vad jag säger. Men jag satte mig på händerna och klickade mig aldrig vidare till "köp" fast jag bra gärna hade velat.

Imorgon ska vi se om jag inte har något lite kul att berätta. I alla fall för mig och min familj. Fast ni som läser får förstås hänga med lite på det roliga också.

Vill ni det?

Gustav är, och har alltid varit en liten kille med mål i mun. Han pratar jämt, på in- och utandning, om allt mellan himmel och jord. Det är funderingar om de mest fantastiska saker och däremellan ett och annat "mamma!" eller "pappa!" bara för att liksom kolla att vi är där. I hans sällskap är det mycket ovanligt med tystnad under mer än max några sekunder.

Idag när vi tog en långpromenad i stan hann vi avhandla frågor som t.e.x:

- Varför är det september?
- Säljer, och äter de verkligen hundar i Kina?!!
- Varför hjälper inte dvärgarna till att samla in nycklar och pengar på Fångarna på fortet??
- Hur kan man se lika bra oavsett om man har blå eller bruna ögon?
- Varför gråter du inte lika ofta som jag mamma?

Ja, vad svarar man på allt? Jag gör så gott jag kan men ibland blir jag så matt att jag bara ber honom att vara tyst en stund. För att, efter bråkdelen av en sekund skämmas något fruktansvärt. Hur ska han få svar på alla sina funderingar om ingen orkar lyssna? Om några år är det kanske han som ber mig att vara tyst. Tänk på det du Isa..

Jag har försökt att blogga via både mobil och dator ikväll men så fort jag ska lägga till bilder strular det. Kanske lika bra för er eftersom mitt huvudinlägg (nu var jag fyndig, haha) handlade om min dåliga hårdag...

Barnen har lekt med kompisar på olika håll, två middagar har lagats, jag har handlat nu ikväll och så lite jobb på det. Känner att mina dagar är lite för långa. Alltså, dagarna fram tills man kan sätta sig i soffan och bara glo. De tar liksom aldrig slut. Tvätt, plock i oändlighet, matlagning, tandborstning av barn, läxor, gympapåsar, matsäckar, skolfotografering, vattenflaskor, extrakläder, lappar som ska läsas och skickas tillbaka, skoljoggen i nästa vecka, extra skor mm mm.

Men ikväll piffade jag minsann till det lite. När resten av familjen hade somnat "hittade" jag en chokladkaka och en ny tidning. DET är livskvalitet!

Och när jag ända spretar hit och dit med inlägget kan jag tala om att jag lagade en väldigt god soppa ikväll. Fräste på det jag hade hemma i grönsaksväg. Det blev 6 potatisar, 2 morötter, 1 palsternacka, 1 röd lök, 1 stor vitlöksklyfta, 1/2 purjo, 1/2 röd paprika. På med vatten och en burk ekologiska körbärstomater. 2 hönsbuljongtärningar fick också dansa i kastrullen tillsammans med timjan, salt, cayennepeppar och en skvätt sherry. Jo, jag slängde i en dryg dl röda linser också, men det sa jag inte till nån eftersom dessa små godingar inte uppskattas av fler än mig här hemma. När allt var mjukt mixade jag det och hällde på lite mer vatten. Ner med lite slantade chorizokorvar och sen var det klart! Gott, enkelt, billigt och nyttigt. Mat jag gillar! Jag hade tagit bilder men insåg att de knappast skulle få er sugna på anrättningen eftersom den liknar en...hrmm..ja..att någon inte har mått så bra. Men huvudsaken är att det var gott och det var det. Absolut värt att testa!

Fredag imorgon och A:s födelsedag. Det innebär god mat och dryck, sång och kanske ett och annat paket. Vet inte om det är lika kul att fylla år nu som när man var barn men jag brukar tänka på vad min kloka mamma alltid säger: "När jag tänker på alternativet så är jag fruktansvärt glad som får vara med om mina födelsedagen!"

God natt!

Dagen har gått i ett. På jobbet befarade jag under några timmar att jag skulle kvävas bakom berget av post-itlappar, lite större vita kom-ihåglappar och A4-papper med olika grader av prioritet. Det gjorde jag inte. Kvävdes alltså, Jag betade mig igenom högen, fokuserad likt en brunbjörn som tuggar i sig sitt första mål mat efter vinterdvalan.  När arbetsdagen var slut hade jag en kort pratstund med mina underbara, närmaste arbetskamrater som kommit att blivit två mycket viktiga personer i mitt liv för att sen gasa hem i vrålåket.

Jobbet fortsatte då en annan arbetskamrat ringde och pratade i en halvtimme medan min lunchgröt stod och blev kall. Men det gjorde inget. Ibland måste man ge av sin tid. En annan gång är det jag som behöver få tid och så ska det vara.

Barnen ska hämtas, middag fixas och senare ikväll kommer fina S förbi och vi fortsätter hem till henne för några timmars prat och god fika (obs! Inte go´fika, gahhhh!).

Ja, så roligt blev det inlägget. Mitt liv, en helt vanlig onsdag i september..

Idag har allt gått som på räls. Otroligt skönt då jag har känt mig extremt stressad och trött sen jag började jobba efter semestern.

Helgen var underbar med det finaste dop av min lilla brorson och gudson Emil. Jätteffin cermoni i kyrkan, en enorm buffé uppdukad i lokaler som förde tankarna till slott/herrgård och massor med trevliga människor. Söndagen tillbringades på Flatenbadet där vi fiskade lite, kastade sten, slogs (barnen, alltså med varandra...), åt glass och bara njöt av sol och värme. När helgerna fylls av feelgood, känner jag energin komma tillbaka, precis som när jag har något roligt att se fram emot.

Ikväll piffade vi till måndagen med en kvällspromenad i något som nästan kändes som medelhavsvärme. En glass med kolasås blev det också på Mc Donalds innan vi gick hemåt och röjde upp efter middagen.

Våra fönster står alltid öppna, mer eller mindre. Ikväll viner, tjuter och nästan skriker det i dem. Det blåser enormt mycket och ute är det 18 grader varmt! Inte illa för att vara en sen kväll den 5 september...! Jag har njutit av en tyst och lugn kväll i tv-soffan på egen hand då Anders somnade med barnen och nu är det dags att göra dem sällskap.

God natt!

...det som är så svårt att skriva. Så tungt, trögt och segt att komma till skott utan att försöka få med allt som hänt sen sist. Alla dagar, veckor och månader som har förflutit som jag nu tvingas hoppa över. För ingen orkar läsa om mina senaste 4 månader i ett svep och jag orkar inte skriva om det heller för den delen så vi lämnar det och börjar om. Här och nu.

Det blir som vanligt en salig blandning av tankar, mobilbilder som ni får leva med för att jag sällan orkar trassla med kablar från kameran, barn, familj, lite mat, någon resa här och där, kompisar, vardag och annat som dyker upp i min tillvaro. Och jag vill gärna ha kommentarer, älskar dem vare sig det är ris eller ros!

Åh vad kul (tycker i alla fall jag...;-), jag bloggar igen!!